Pa hastryggen genom bergen...
Idag har vi gjort en till san dar det-har-kommer-jag-aldrig-att-glomma-i-hela-mitt-liv-utflykt. En 6 timmars tur till hast genom bergen pa 4000 meters hojd, till en tibetansk by och kloster och tillbaka. Fantastiskt var ordet!
Vi gav oss av klockan nio pa morgonen, Sandra och jag tillsammans med var guide. Han var en rolig liten gubbe med en valdigt hes rost efter att ha skrikit pa hastar hela sitt liv. Han pratade bara tibetanska och lite mandarin, men hans underbara skratt behovde ingen oversattning, haha! Vi kom snabbt ut ur byn och borjade den branta klattringen upp langs berget. I borjan var vi lite nervosa over de smala stigarna och branta backarna, men vi insag snart att de har hastarna visste vad de gjorde! De var otroligt sakra pa foten och tog sig fram overallt.
Vi red ett par timmar, och trots att regnet oste ner over oss sa var utsikten fantastisk, med hoga dramatiska berg, och moln som vilade emellan dem. Efter att vi fatt pa oss varsin regnponcho sa kandes det annu battre ;). Vi njot av de vackra vyerna och att verkligen vara ett med denna ororda natur. Da och da stotte vi pa lite kor och getter, som snallt makade pa sig sa att vi kunde komma forbi.
Lunch at vi hemma hos en tibetansk familj i den lilla byn vi red till. Var guide lagade mat, en soppa med potatis, nudlar, kal och lite kryddor. Ingen storre smakupplevelse, men det varmde gott!
Jag, Sandra och en av de tibetanska kvinnor som vi at lunch med!
Efter maten gick vi runt och tittade lite i byn och besokte templet i klostret. Och det var nagot helt annat an det kommersialiserade Lama-templet i Beijing kan jag saga! Munkarna gestikulerade at oss att komma in nar vi gick forbi, sa vi tog av oss skorna och gick in. Och det var verkligen en maktig upplevelse! De satt och mediterade tillsammans, hummandes nagon ramsa, inramade av tanda sterainljus och rokelse. Det kandes nastan magiskt och vi var otroligt glada att vi fatt sett detta.
Sedan bar det av tillbaka till Songpan igen. Nu hade det slutat regna sa vi kunde njuta mer av utsikten och slapp den tunga ponchon. Sista biten fick vi dock ga ned, det var for brant for hastarna.
For att sammanfatta sa var detta en helt fantastisk upplevelse som jag aldrig kommer glomma!
Vi gav oss av klockan nio pa morgonen, Sandra och jag tillsammans med var guide. Han var en rolig liten gubbe med en valdigt hes rost efter att ha skrikit pa hastar hela sitt liv. Han pratade bara tibetanska och lite mandarin, men hans underbara skratt behovde ingen oversattning, haha! Vi kom snabbt ut ur byn och borjade den branta klattringen upp langs berget. I borjan var vi lite nervosa over de smala stigarna och branta backarna, men vi insag snart att de har hastarna visste vad de gjorde! De var otroligt sakra pa foten och tog sig fram overallt.
Vi red ett par timmar, och trots att regnet oste ner over oss sa var utsikten fantastisk, med hoga dramatiska berg, och moln som vilade emellan dem. Efter att vi fatt pa oss varsin regnponcho sa kandes det annu battre ;). Vi njot av de vackra vyerna och att verkligen vara ett med denna ororda natur. Da och da stotte vi pa lite kor och getter, som snallt makade pa sig sa att vi kunde komma forbi.
Lunch at vi hemma hos en tibetansk familj i den lilla byn vi red till. Var guide lagade mat, en soppa med potatis, nudlar, kal och lite kryddor. Ingen storre smakupplevelse, men det varmde gott!
Jag, Sandra och en av de tibetanska kvinnor som vi at lunch med!
Efter maten gick vi runt och tittade lite i byn och besokte templet i klostret. Och det var nagot helt annat an det kommersialiserade Lama-templet i Beijing kan jag saga! Munkarna gestikulerade at oss att komma in nar vi gick forbi, sa vi tog av oss skorna och gick in. Och det var verkligen en maktig upplevelse! De satt och mediterade tillsammans, hummandes nagon ramsa, inramade av tanda sterainljus och rokelse. Det kandes nastan magiskt och vi var otroligt glada att vi fatt sett detta.
Sedan bar det av tillbaka till Songpan igen. Nu hade det slutat regna sa vi kunde njuta mer av utsikten och slapp den tunga ponchon. Sista biten fick vi dock ga ned, det var for brant for hastarna.
For att sammanfatta sa var detta en helt fantastisk upplevelse som jag aldrig kommer glomma!
Kommentarer
Ida
Fan va nice! Både fantasktisk Kultur och natur på samma dag!;)
Trackback
