Sista dagarna i Thailand.
Ja, men ibland maste man ju ha lite otur, vore val konstigt annars.
Forst tappar jag bort min kamera pa ett ytterst klantigt satt. Det har jag kommit over nu sa det tanker jag inte alta mer. Far kopa en ny helt enkelt, sa jagkla klantigt...
Sedan far jag feber pa eftermiddagen for tre dagar sen. Jag aker hem och vilar och hoppas att det ska forsvinna, men icke. Istallet kompletteras detta dagen efter av en trevlig matforgiftning! Harligt, va? Igar trodde jag antligen det skulle bli battre men stannade anda inne pa formiddagen for sakerhets skull. Febern var borta och magen madde battre, men min hals borjade gora grymt ont. Pa eftermiddagen kunde jag knappt prata, sa ont gjorde det, sa jag tog ett besok till doktorn. En klar fordel med att bo pa en turistort ar att lakare fanns nara till hands och kunde prata engelska. Det visade sig att tonsillerna(?) var inflammerae/infekterade/whatever, sa nu har jag fatt en massa antibiotika och grejer; tre olika piller och nagon vatska som jag ska gurgla.
Missade alltsa tva dagar, men jag avlde att inte bli sur for vad hjalper det? Forsokte istallet njuta av egentiden, nagot som det blir daligt med innan nya placeringen i Shanghai. Delade rum i hostels blir det tills dess...
Nu mar jag battre, lite illamaende men inget farligt. Idag avr jag pa stranden och det var ju fint att vi fick sista dagen tillsammans iallafall! :).
Imorgon eftermiddag tar vi bussen till Bangkok, och sedan pa kvallen i overmorgon flyger vi tillbaka till Kina. Sedan, dagen efter det blir det 24-timmars tagresa till Peking. Sedan lar vi vara ratt trotta, om man sager sa.
Sa, vad kan man da saga om Thailand, eller ja, Ao Nang dar vi har varit? Valdigt turistigt och mycket svenskar. Nagot jag skulle ha hatat om jag bara akte hit fran Sverige i tva veckor eller sa. Men efter Kina ar det ratt skont att ha det bekvamt, slippa bli utstirrad och kunna prata engelska med alla.
Naturen har ar extremt vacker och det ar nog det som kan vaga over den hoga turistfaktorn. Liknar inget annat!
Och maten ar supergod :)
Sa, trots tva dagars sjuktid sa har det varit en valdigt bra semester! Nu kanner jag mig redo att ta mig an Kina igen :).
Forst tappar jag bort min kamera pa ett ytterst klantigt satt. Det har jag kommit over nu sa det tanker jag inte alta mer. Far kopa en ny helt enkelt, sa jagkla klantigt...
Sedan far jag feber pa eftermiddagen for tre dagar sen. Jag aker hem och vilar och hoppas att det ska forsvinna, men icke. Istallet kompletteras detta dagen efter av en trevlig matforgiftning! Harligt, va? Igar trodde jag antligen det skulle bli battre men stannade anda inne pa formiddagen for sakerhets skull. Febern var borta och magen madde battre, men min hals borjade gora grymt ont. Pa eftermiddagen kunde jag knappt prata, sa ont gjorde det, sa jag tog ett besok till doktorn. En klar fordel med att bo pa en turistort ar att lakare fanns nara till hands och kunde prata engelska. Det visade sig att tonsillerna(?) var inflammerae/infekterade/whatever, sa nu har jag fatt en massa antibiotika och grejer; tre olika piller och nagon vatska som jag ska gurgla.
Missade alltsa tva dagar, men jag avlde att inte bli sur for vad hjalper det? Forsokte istallet njuta av egentiden, nagot som det blir daligt med innan nya placeringen i Shanghai. Delade rum i hostels blir det tills dess...
Nu mar jag battre, lite illamaende men inget farligt. Idag avr jag pa stranden och det var ju fint att vi fick sista dagen tillsammans iallafall! :).
Imorgon eftermiddag tar vi bussen till Bangkok, och sedan pa kvallen i overmorgon flyger vi tillbaka till Kina. Sedan, dagen efter det blir det 24-timmars tagresa till Peking. Sedan lar vi vara ratt trotta, om man sager sa.
Sa, vad kan man da saga om Thailand, eller ja, Ao Nang dar vi har varit? Valdigt turistigt och mycket svenskar. Nagot jag skulle ha hatat om jag bara akte hit fran Sverige i tva veckor eller sa. Men efter Kina ar det ratt skont att ha det bekvamt, slippa bli utstirrad och kunna prata engelska med alla.
Naturen har ar extremt vacker och det ar nog det som kan vaga over den hoga turistfaktorn. Liknar inget annat!
Och maten ar supergod :)
Sa, trots tva dagars sjuktid sa har det varit en valdigt bra semester! Nu kanner jag mig redo att ta mig an Kina igen :).
Kommentarer
MaSa
Hej Sofie, jag månne ha hittat din kamera.
Kontakta mig och beretta vad för en kamera det var.
Hälsningar från Aonang...
Matti
Trackback
